Elförsörjningen 2035
Energiöverenskommelsen mest på gott men med klara brister
I juni presenterade Energikommissionen en överenskommelse mellan 5 partier, m, kd, c, s och mp, dvs. en betryggande majoritet i riksdagen. Det är utmärkt att politikerna äntligen lagt fast en blocköverskridande, långsiktig energipolitik. Det mest positiva är att man slagit fast att ha som mål att Sveriges energiförsörjning senast 2040 ska baseras på 100 % förnybar energi, fullt realistiskt . Att inte sätta målet tidigare beror i huvudsak på trafiken. Som utredningen, ”Fossilfrihet på väg”, SOU 2013:84 och 85, över tusen sidor och med alla svenska experter inblandade, visat, är det inte möjligt att redan 2030 köra alla fordon fossilfritt. Däremot kan elförsörjningen klaras av med helt förnybar energi senast 2035, vilket regeringen föreslog i våras. 
Sveriges elförsörjning 2035, min tolkning av regeringens förslag.
Vattenkraft
Energiöverenskommelsen resulterade i att fastighetsskatten sänktes till 0,5 % för alla vattenkraftverk. En sänkning av avgiften för små vattenkraftverk är välmotiverad men jag tycker det är fel att sänka fastighetsskatten även på de stora vattenkraftverken, > 10 MW. De är ju rena sedelpressarna och har råd att betala!
Kärnkraft
De stora kraftbolagens utpressningsfasoner när det gäller kärnkraften borde inte få förekomma i ett civiliserat samhälle. De hotade med att stänga ner kärnkraften om de inte fick skattefrihet. Men är det något som ska beskattas i en cirkulär ekonomi så är det ändliga, miljöfarliga resurser, t ex uran. Om inte kärnkraft ska beskattas, vad ska då beskattas i ett hållbart kretsloppssamhälle? Kraftbolagen fick tyvärr som de ville, till min förvåning med stöd av Naturskyddsföreningen! Borttagande av fastighetsskatten på stora vattenkraftverk och kärnkraftverk innebär minskade skatteintäkter på ca 10 miljarder kronor per år, något som svenska elkonsumenter utom den elintensiva industrin nu ska betala med höjd elskatt.
De stora vinnarna på den politiken är förutom Vattenfall de utländska kraftbolagen Eon och Fortum samt Finland, som importerar hela produktionen från en av Forsmarksreaktorerna.
Energikommissionen medger tyvärr att nya reaktorer får byggas trots att de samtidigt vill att Sveriges energiförsörjning senast 2040 ska baseras på 100 % förnybar energi. Inte lätt att begripa hur Energikommissionen har tänkt här ? Men jag tror att ingen är intresserad av att investera i nya kärnkraftsreaktorer, det blir alldeles för dyrt. Varje ny reaktor medför under sin livstid enligt mina beräkningar en merkostnad på ca 300 miljarder kr jämfört med förnybara alternativ. Ska räkningen för eventuella nya reaktorer skickas till Liberalerna och Sverigedemokraterna ?
Förslaget att äntligen ratificera Parisöverenskommelsen om utökat försäkringsansvar för kärnkraftsolyckor till 1200 miljoner euro är bra, men otillräckligt. Kostnaderna för kärnkraftsolyckor i världen så här långt handlar om tusentals miljarder, något som skattebetalarna i huvudsak får stå för.
Vindkraft
De som för några år sedan satsade på vindkraft har idag stora lönsamhetsproblem på grund av det låga elpriset. Elcertifikatsystemet ska förlängas och utvidgas med 18 TWh till 2030. Det är bra, men helt otillräckligt för de som de senaste åren investerat i vindkraft. Här måste regeringen vidta åtgärder för att rädda kvar stora delar av svensk vindkraft. Ett förslag kan vara att de mest utsatta vindkraftverken får en tilldelning på två eller tre certifikat per kWh.
Förslaget att slopa anslutningsavgifterna till elnätet för havsbaserad vindkraft är bra, men även anslutningsavgifterna för landbaserad vindkraft bör sänkas. De är idag ohemult höga.
Energieffektivisering
Energikommissionen jobbar nu vidare med att föreslå mål och åtgärder för energieffektivisering. SERO har föreslagit s k vita certifikat, ett system som är vanligt utomlands för att stimulera energieffektivisering. Det återstår att se hur Energikommissionen ställer sig till vårt förslag. Åtgärder på användarsidan kan också bidra ordentligt till att bl a begränsa det maximala effektbehovet. Dessutom bör rörliga nätavgifter införas för att öka motivationen för att spara på el.
Sammantaget tycker SERO att energiöverenskommelsens fördelar överväger nackdelarna. Målet 100 % förnybart ligger helt i linje med SEROs politik sedan många år. Nu gäller det att se till så att målet uppnås. Energikommissionens löfte om regelbundna kontrollstationer med början 2018 får att säkerställa att målet uppnås inger förhoppningar..
Göran Bryntse, Tekn Dr
Ordf. i SERO
Vice president i EREF, European Renewable Energies Federation
Assisterande professor i Energieffektiv Teknik vid Strömstad Akademi
Publicerad: 2016-11-20